ommalineriksson

 

Prio 1 för Anna under julen var att Stig och Mimmi skulle få julklapp, vilket dessvärre resulterade i ett kräkkalas senare under kvällen.

 

 

 

 

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. 

Mallan har flyttat. Det är tomt, allt är tomt.

Jag är tom.

Och ja, visst, vi kommer ses på söndag igen, och sen på tisdag och sen kommer hon upp till nyår igen.

Och visst, vi ska åka på en världsomspännande resa tillsammans.

 

Men vi kommer inte bo såhär tillsammans igen. Ha våra sängar knuffade ihop, vara överens om att det är släckt i rummet kl 21. Jag kommer inte sitta vid köksbordet och hacka lök medans Malin lagar fantastisk mat till oss. Vi kommer inte ha överskottsenergi när vi kommer hem från jobbet så att vi måste dansa samba. Vi kommer inte ha misslyckade filmkvällar och vi kommer inte vara så nyfikna på den andres dag på jobbet och samtidigt så ivrig att berätta om sin. Unna oss kakdeg alla dagar i veckan, för att vi förtjänar det. För att vi är fantastiska!

 

 

Slutet på en era. 

 

 

Jag vill bara leva i symbios igen!

 

 

Det blir mycket bara adventsfilmer och festbilder på bloggen just nu, men det är lite det som händer i livet just nu. På dagarna jobbar jag ju, sen ska det lagas mat, ätas och sen lägger vi ju oss sällan efter 21.00. Det blir inte mycket kvar av dagen då.

 

Så får väl helt enkelt skriva om helgen då.

 

 

Vi festade för första gången tillsammans med de nya tjejerna i kollektivet. (Har flyttat in två nya) Det börjar med att jag och Malin har spelat in vår adventsfilm och knackar på deras dörr. "vi är färdiga nu". Där står vi med flätor, shorts och flummiga outfits. Färdiga med filmen, menar vi. Färdiga för fest, tror de. Så efter en del övertalning om att vi faktiskt är normala och ska ha normala kläder på oss och inga flätor, vi spelade bara in en film. Hur normalt det nu är. Men de ville gå med oss på förfest i alla fall.

 

 

 

Elin är även i Oslo i December

 

 

Tystnaden som uppstår när man vaknar och rummet är ommöblerat, tydligen börjat använda golvet som garderob, det ligger panert kylling på hela köksgolvet, det enda som är kvar i vinpåsarna är vakum, det står en man i duschen.

 

och

 

jag och mallan har haft sleepover med Johan, så han ligger i vår alldeles för korta soffa. Hur hamnade han där? Vi var inte ens ute tillsammans. 

 

Ja, mer om allt sen. Lämnar detta åt resten av kollektivet, ska jobba. 

Den mörka kyrkogården är lite härligare när man prickar in den tiden på dygnet vi faktiskt fortfarande har dagsljus.

 

En vanlig helg i Oslo.

 

En vanlig lördag vakas det fest i Oslo.

Så var fallet även denna lördag.

 

Precis som de allra flesta lördagar för-förfestar vi i lägenheten med något skojigt spel som stämningshöjare som delar ut blygsamma klunkar till medverkande.

 

 

Den här vägen som jag går på till jobbet har stängts av. Alltså man får inte gå där, alls. Vilket innebär att jag måste gå en omväg.

Genom kyrkogården. Och eftersom det är mörkt när man går TILL jobbet OCH när man går hem FRÅN jobbet så är det ganska ofördelaktigt.

 

Men jag trodde aldrig ni skulle förstå hur mörkt det är.

Så jag tog en bild. På kyrkogården, där jag måste gå. För vägen är stängd.

 

och klockan är typ bara 5. Sorgligt..

 

 

Den här vägen som jag går på till jobbet har stängts av. Alltså man får inte gå där, alls. Vilket innebär att jag måste gå en omväg.

Genom kyrkogården. Och eftersom det är mörkt när man går TILL jobbet OCH när man går hem FRÅN jobbet så är det ganska ofördelaktigt.

 

Men jag trodde aldrig ni skulle förstå hur mörkt det är.

Så jag tog en bild. På kyrkogården, där jag måste gå. För vägen är stängd.

 

och klockan är typ bara 5. Sorgligt..