Vilse i Oslo
Man tror väl kanske att jag borde känna mig säker i denna staden nu, med att hitta till olika ställen och så, eftersom jag ändå bott här mer än ett år. Men så är inte fallet.
Jag ska gå och träna och tänker ta trikken dit för att det inte ska bli den omvägen det blev förra gången. Men då har en bil ställt sig på spåret så att trikken kör ett annat håll, men som tur är så kommer jag till ett annat träningscenter som jag också kan träna på. Perfekt ju. Tills jag ska hem. För då vet jag inte var jag är eller vilken buss jag ska ta. Så jag tar den första som kommer och känner mig ändå säker på att det ska gå bra. Hoppar av där det känns bra och går åt det hållet som min magkänsla säger är rätt. Men magen hade fel såklart. Jag går runt i en halvtimme och kommer till återvändningsgränder och höghus som jag aldrig sett för och såklart så finns det ingen buss eller något där jag är heller. Men jag ger inte upp, jag går och går och går och tillslut kommer jag fram till det träningscentret som jag skulle till från början, inte alls på rätt håll, så jag får gå ytterligare 20 minuter för att komma hem.
Universum vill inte att jag ska träna!
