ommalineriksson

Trodde jag flyttade från Sverige...

Ja, idag blir jag ett år äldre.

Dagen började inte så bra. Första året som jag fyller år utan att mamma kommer in med frukost på sängen och paket. Jag vaknade själv, i en tom lägenhet. Bitter tjej. Går med tunga steg ut i det kalla köket.

Men då möts man av ballonger på bordet och ett fint meddelande. Dagen blev genast bättre.

Går ner till brevlådan och har fått post

Sen säger Anna att hon ska bjuda mig på lunch och kaka, och då blir dagen ytterligare lite bättre.

Sen hittar jag snygga jeans på rea.

Och sen ska jag gå och handla på Rema 1000 och då vill butikschefen där bjuda mig på kaka. Har fått mig ett märkligt förhållande med min lokala matbutik. Tror jag har småpratat lite för mycket. Kan ju lätt bli så.

Men så nu känner jag mig taggad till jobb och tror inte att denna fantastiska dag kommer att svika mig där. Det kommer vara en bra dag på jobbet med!

Hur kan Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor" bli så omtyckt så många gånger?

För är det inte lite såhär med den?:

Först läser man boken (eller inte jag, utan ni kulturella, bokläsande människorna där ute)

Sen läser ni den igen för att den var så himla bra

Sen ser ni filmen

och sen ser ni den amerikanska versionen

Och vid den tidpunkten vet man mest troligt redan hur filmen slutar, och folk tycker inte om förutsägbara filmer? Snacka om förutsägbar film när man redan läst eller sett handligen 3 gånger innan...

Men eftersom jag inte läst boken, utan bara sett den svenska versionen, så ska jag se den amerikanska nästa vecka!

Jag och Malin har varit och köpt en heliumtank. Bästa. Köpet. Någonsin.

Kunde inte varit mer nöjda.

Så vi har en heliumtank i köket. Blir en bra födelsedagsfest på lördag!

Var tvungna att prova den, så vi passade på att ge Johan ett riktigt välkomnande när han kom hem från Thailand.

Älskar att hela staden blir så ljus och fin med all snö. Hatar dock när det är snöstorm och man inte kan se tre meter framför sig.

Myspromenad i Oslo

Man tror väl kanske att jag borde känna mig säker i denna staden nu, med att hitta till olika ställen och så, eftersom jag ändå bott här mer än ett år. Men så är inte fallet.

Jag ska gå och träna och tänker ta trikken dit för att det inte ska bli den omvägen det blev förra gången. Men då har en bil ställt sig på spåret så att trikken kör ett annat håll, men som tur är så kommer jag till ett annat träningscenter som jag också kan träna på. Perfekt ju. Tills jag ska hem. För då vet jag inte var jag är eller vilken buss jag ska ta. Så jag tar den första som kommer och känner mig ändå säker på att det ska gå bra. Hoppar av där det känns bra och går åt det hållet som min magkänsla säger är rätt. Men magen hade fel såklart. Jag går runt i en halvtimme och kommer till återvändningsgränder och höghus som jag aldrig sett för och såklart så finns det ingen buss eller något där jag är heller. Men jag ger inte upp, jag går och går och går och tillslut kommer jag fram till det träningscentret som jag skulle till från början, inte alls på rätt håll, så jag får gå ytterligare 20 minuter för att komma hem.

Universum vill inte att jag ska träna!

Igår var jag minsann så pigg och full av energi så att jag gick och tränade efter jobbet.

Stod till och med och värmde upp lite, gjorde några stretchövningar och joggade lite på stället innan jag var färdig på jobb, jag var taggad! Sen joggade jag ut från butiken, men kände ändå att jag skulle ta bussen dit. Gick till fel busshållplats tre gånger innan jag kom till en som var nästan rätt, tog egentligen fel buss så fick byta en gång. Det hade tagit 20 min att gå dit, det tog istället 40 min för att jag kom fel hela tiden. Men ingenting kunde stoppa mig denna morgon.

Och jag tränade! Som jag tränade! Men sen....  sen kom smällen att jag jobbat natt, jag var helt slut efteråt. Skönt att sova dock. Och nu sitter jag med träningsvärk och funderar lite på om det verkligen var värt det. Ska inte ge upp än iallafall.

kram från en tjej som har träningskort OCH använder det!

Jag har inga nyårslöften iår.

Men tänker att eftersom jag redan betalar 500 kr i månaden på ett gymkort så kan jag lika bra gå dit. Känns ju rimligt. Så nu ska jag jobba natt, tänker att jag ska orka gå dit när jag slutar imorgon.

Detta kan sluta på tre sätt:

• Jag går inte dit alls, utan lägger mig i sängen och vilar, kollar bloggar, facebook och sånt annat man kan fastna vid.
• Jag går dit, tränar, känner mig som en bättre människa efter och går hem och sover med gott samvete.
• Jag går dit, säger upp mitt medlemsskap, kan fortfarande gå och lägga mig med gott samvete eftersom jag inte längre behöver betala 500 kr i månaden för ingenting.

Uppdaterar er imorgon om vilken väg jag tog.

Jag hade en jättebra nyår. Vi var här i vår matsal och hade middag, Sabina kom upp från Linköping, maten blev bra och vi var ett härligt gäng. Bra kväll.

Fint var det. Förstår inte hur det kunde se ut såhär dagen efter. Måste varit någon lokal storm i bara det rummet.

Efter:

Vi diskade och städade tills varmvattnet tog slut, tre timmar ca. Men måste nog säga att det var värt det. För var en lyckad nyår.

Här kommer ytterligare historia om vad som händer på mitt jobb, så för er som tröttnat på den typen av historier kan sluta läsa. Men för er andra ska jag berätta om nattens bravader. Man får vara med om ganska mycket när man jobbar natt här.

Inatt kom det in två killar, eller en man och en yngre man kanske man kan säga. Skulle jag gissa så skulle jag säga 45 och 22 år. Som 99% av alla nattkunder så hade även dessa män varit ute på byn och skulle ha någonting att äta innan de skulle gå hemåt. Och som de flesta andra så tycker de att det är kul om man snackar lite med dem, eller rättare sagt att de snackar med mig och jag står och nickar. Eftersom jag inte hade andra kunder och låg före i mina sysslor så fick jag lyssna på vad de gjort under natten.

Bland annat så hade de hittat en golvlampa som de burit runt på och sen gett till en kille som levererade bröd någonstans. "Åh, vad glad den killen måste blivit, tänk vad glad jag skulle blivit om någon kommit in med en lampa hit", sa jag då och fnissade lite för mig själv. Inte mer med det, de började prata om något annat.

Sen frågade de om jag skulle jobba på nyår och det ska jag ju inte.

"Då ska jag hitta dig ute, jag ska leta hela kvällen om det så behövs, jag ska hitta dig", sa då den yngre killen. Visst, det kan han ju göra. Det är inget jag ska hindra.

Sen lyste hela han upp, och man såg tydligt att han fått en idé och hur bra han tyckte denna idén var.

"Om jag kommer in med en lampa till dig, får jag se dig på nyår då?"

"Nja..." bara han inte gör det. Äh, klockan är fem, han är full. Det gör han inte.

"Hmm.. OM du kommer med en lampa klockan 8 på morgonen, om tre timmar, när jag slutar, så kanske"

Okej, sen gick dem.

"Fulla människor..." viskade jag lite för mig själv, skrattade till lite och skakade på huvudet.

Klockan 8 kommer det in en kille, han har en lampa i handen. Han ställer ner den.

"Hej Malin, vi ses på nyår! Ha det bra!"

Och jag står där, med en golvlampa med ett nummer till Daniel fasttejpat. Märklig situation.

Nu när jag var hemma så mötte jag såklart Stig och Mimmi. Stig har fått en låda. Detta har blivit stigs favoritlåda.

Det enda han gör är att sitta eller ligga i denna lådan.

Jag bara: "Meeh Stig, vill du inte leka med mig och denna gummiboll?"

"neeeh, jag ska sitta i denna lådan idag "

"Snälla, du får lite godis!"

Men nej, han satt kvar...

Tog lite bilder när han satt i lådan, och alla dessa bilder är tagna vid olika tillfällen, så ni kan ju bara tänka hur mycket han satt i lådan.

Eftersom jag inte var ledig juldagarna så har jag spenderat min jul i Norge, närmare bestämt Halden.

Där firade jag jul med Anna, Kjell och Kjells familj.

Vi började med gröt till lunch hos Kjells mamma.

Sen var vi i kyrkan, och jag förstod inte ett ord av vad prästen sa, jag satt och tänkte hur kan jag ha bott i Norge i ett år och fortfarande inte förstå ett ord av vad mannen vid altaret säger. Men tydligen så förstod inte Anna heller och knappt Kjell. Så antingen pratade han väldigt otydligt, eller så var alldeles för många kyrko-ord.

På kvällen var vi hos Kjells bror och åt julmat.

En skillnad mellan Norge och Sverige är att vi vänder på maten i Sverige (eller i Norge), eller i alla fall i vår familj. Vi äter allt i omvänd ordning.

SVERIGE (Eriksson)

• Julgodis (börjar med kaffe och julgodis kl tre när alla kommer och ska se Kalle Anka)

• Julmat

• Gröt (då är dock alla så mätta att ingen äter gröten)

MEN såklart så får man plats med lite julgodis. Så paradis-asken åker fram och självklart, i varje familj, ska någon säga "På julen får man ta från det undre lagret också" och så ska alla skratta lite obekvämt för det skämtet var inte ens roligt julen -99

NORGE

• Gröt (till lunch)

• Julmat

• Julgodis

Och i alla länder antar jag att man blir så mätt att man knappt kan resa sig, men ändå tar man en after eight till

Men GOD JUL!

För de som inte trodde att det existerade ett dödslyft i danstävlingen.

För er som tvekade.

För er som himlade med ögonen.

För er som kallade mig lögnare.

För er som spottade i mitt ansikte.

Detta är till er...

Förberedelserna (det gäller att hoppa i exakt rätt millisekud för att lyftet ska klaffa)

Our big moment.

Vad säger ni nu? vavavava?

Nu har jag tagit tag i mitt mun-problem. Jag kan nämligen inte öppna min mun och har ont när jag äter. Något som är fel på käken. Så jag knallade iväg till läkaren, eller nej, så enkelt var det inte, jag fick först beställa hem pinkoder som skulle komma med posten och sen fick jag gå och aktivera dem, och sen kunde jag se vilken läkare jag hade och beställa tid. Men sen gick jag dit iallafall.

Var inte mycket jag fick göra där, utan hon hänvisade mig vidare till fysioterapeut. Så då var jag där för några dagar sen. Timmen börjar med frågor, en massa frågor, om allt. Har du trillat någon gång och slagit i höften? Ja, jo det har man väl någon gång liksom. Men vad har detta med min käke att göra?

"Ja, då kan du klä av dig och ställa dig framför mig" jo, visst, men fortfarande KÄKEN jag har problem med, men visst jag tar av mig mina byxor.

Då står man där halvnaken i en vinterblek kropp framför henne, i vilket som känns som en evighet, medans hon ibland tittar upp "hmmmm.. mmm" och sen anteknar något. Tittar upp igen tittar på mig uppifrån och ner "hmmm.." och antecknar igen. Jag var inte så bekväm i den situationen.

Sen får jag ligga ner på britsen och hon börjar ta på mina ben och fötter och konstaterar att mitt ena ben är kortare än det andra. Jag ligger och funderar på om hon glömt att jag kom hit på grund av käken.

Men hon jobbar sig uppåt och efter ett tag så känner hon och klämmer på käken. "Gör detta ont?" "Jaaa"

Då tar hon lite hårdare "Detta då?" Ja, det var precis där du tog fast bara att du tar hårdare nu, så JA det gör ont.

Det hela slutar med att hon skickar tillbaka mig till min läkare för att det antagligen är något fel på käkleden och jag behöver röntgas...

För alla er som suttit och väntat på vår adventsfilm så är den äntligen här!

Har inte riktigt koll på dagarna nu för jag jobbar natt, men igår var det iallafall en speciell dag.

Jag och Malin hade namnsdag. Detta är något man tycker är löjligt i Norge och inte firar alls. Inte ens ett grattis, de vet typ inte ens vad namnsdag är för något. Märkligt folk...

Tack för grattissmsen och kortet!

Och när man vaknar så knackar Johan på dörren och ger den lilla namnsdagspresenten. Det var väl för fint?

Hej Tomten!

Malin här, hoppas du har tid att läsa mitt brev även om du har fullt upp på jobbet just nu. Tuffa tider på vintern, och med tanke på din höga ålder så borde du kanske tänka på att ta det lite lugnt. Men såg att du hade en skön semester på mallorca tillsammans med Rudolf i somras. Tack för vykortet!

Men nu är det dags att skriva önskelistan för året.

Men först lite praktisk information:

I år befinner jag mig i Oslo, så det inte blir fel i leveransen. Jag vet att det är lätt att man navigerar renarna fel när man fått några skålar gröt i sig. Men OSLO alltså.

Kakelugn har jag faktiskt i mitt rum så det är bara att slinka ner där. Och JA, jag ska rensa skorstenen, så det inte blir som ifjor när du fastande och jag var tvungen att ringa räddningstjänsten för att få dig loss.

Jag har lite av din favoritwiskey hemma, så det hade varit trevligt om du stannade på en glas eller två. Så du kanske kan skynda på lite på de andra ställena innan? Trevligt med lite sällskap en sån här dag.

Sen har jag funderat lite på vilken tid du ska komma. Men kl 3 är det Kalle Anka, det vet du och efter det ska jag äta, så jag tänker när maten fått smälta lite. Mellan 3e och 4e glaset av vin kanske? Passar det dig?

Som du vet har jag varit snäll och gjort mitt bästa för att förtjäna ett besök av dig iår.

Visst, jag har kanske inte alltid ätit upp min mat, fast jag har ju faktiskt lärt mig att äta både fisk, brysselkål och anka i år, så tycker att det väger upp resten.

Önskelistan:

Tack på förhand, ska bli kul att ses igen!

Malin

En liten hälsning här ifrån Oslo

Ni har ju fått se vårt fina jultorg i butiken. Det är verkligen ett fint jultorg, men det kändes som det var något som saknades. Vi kliade oss i huvudet och försökte lista ut vad som behövdes för att fullända julstämningen i butiken.

Såklart! Det var ju julgranen! Varje jultorg förtjänar en julgran!

Så efter lite letandes i källaren så kommer Martin upp, släpandes på en gran.

Det börjar väl lite sådär, ser inte riktigt så bra ut när vi får upp granen. Vi är inte nöjda. Börjar ångra oss lite, men bestämmer oss ändå för att fortsätta.

Då gick det upp ett ljus för oss. Vi behöver julgransljus! Vi börjar se ljuset i den först så mörka tunneln

Martin var så glad och började sätta upp ljusen. Sen satte jag om alla ljus. Eftersom alla hamnat upp och ner eller åt fel håll. Men det blir lätt så när man är upprymd av julgransljus.

Sen fick vi ta vad vi hade och klä granen med. Nja, blev väl lite sådär.

Men om man backar lite, ser helhetsintrycket och kisar lite med ögonen, så ser det ganska bra ut..

Bara det att lamporna har slutat fungera i granen...

Nu väntar vi bara på att Andreas och Anders ska fylla golvet under granen med paket till sina fantastiska anställda.